Ok. Jag är lite slarvig, men oftast kommer saker tillrätta efter ett tag. Som det där med mina bilnycklar. Plötsligt en dag i september var de borta. Sambon trodde att jag tappat dem. Jag var säker på att jag inte hade tappat dem och hade lite misstankar om att någon, nämner inga namn men han är 5 år och tycker det är kul att låsa upp dörrar med nycklar, kanske lånat dem och lagt nycklarna på något skumt ställe. Lite jobbigt att låna Sambons nyckel varje gång, efter tre månader började jag fundera på att ändå köpa en ny bilnyckel för 1000 kr.
Då! Wilmer växte ur sin bilbarnstol och fick sitta på sätet bredvid och vad hittade han under sin gamla bilbarnstol om inte mina bilnycklar!
Idag åkte jag till stora köpcentret och lämnade tillbaka en klänning som gått sönder första gången jag använde den. Strosade runt i butikerna en stund. När jag kom hem mötte Sambon och Wilmer mej i dörren med nöjda hemlighetsfulla miner.
- Var är din mobiltelefon?
- Ja, jag vet. Jag tog inte med den, den ligger kvar hemma.
- Nej, det gör den inte.
- Joo, jag vet att jag inte tog den med. Har ni försökt ringa till mej eller?
(Innan jag åkte ägnade jag 20 minuter åt att skotta fram bilen ur snön. När jag körde iväg tänkte jag på att det var lite dumt att jag inte hade tagit med mobilen eftersom det var massor av snö på vägarna och viss risk för att köra fast.)
Då berättar Sambon att Stora köpcentret ringt och sagt att någon hittat min vita iPhone. Den var kall, lite blöt men funkade fint (de ringde upp HEM i kontaktlistan.)
?!? Men det var bara att vända tillbaka ut i snövädret och hämta min lilla Vita. Glad och tacksam konstaterade jag att jag hade tur som fick tillbaka den. Det var inte bara alla mina kontakter och fina Iphone som hämtades välbehållna, jag hade även mobilbiljetter i den från SJ eftersom jag och kidsen åker till Stockholm i morgon bitti.

Väl hemma funderade jag fortfarande på hur iPhonen hamnat på köpcentrets parkering, tills jag flyttade IPhonen från matbordet när jag skulle duka. Stoppade med en omedveten rörelse ner den i jeansfickan och kände ett hål i fickan...stort som en iPhone ungefär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar