Polarforskarna

Kalsonger, strumpor, långkalsonger, jeans, t-shirt, flanellskjorta, teddyfleece, overall, bandana, mössa, vantar, goretexkängor.
Underkläder, ullstrumpbyxor, jeans, långt linne, skjorta, OdddMollykofta, dunparka, pälsfodrade skinnvantar, goretexkängor.
Packninglistan för en polarexpedition? Eller Wilmer och min utrustning för att ta oss till dagis/jobb denna dag som möter oss med - 13 grader?
Funderar på att studsa förbi tomten på hemvägen, när vi ändå är klädda för en tur till Nordpolen.

Första advent

Då var första ljuset tänt och årets julrace har startat.

Redan i morse tände Wilmer ljus nr 1 i vår nya ljusstake. Det blir mycket traditioner kring jul, samma saker som plockas fram när tomtetider nalkas. Det är kul att köpa något som känns nytt att piffa med, så det inte bara blir same-procedure-as-every-year. Förutom ljusstaken har en boll med massor av röda lampor inhandlats till vår adventspyntsamling detta år, den lyser nu upp Luckys fönster.

Hoppas du får en skön december med mycket glittrande varm julkänsla!

Lördagens arbetspass.

Lördag. Sova ut, starta dagen i lugn och ro med en långfrukost...

Ha! Dröm vidare, men det är lite svårt att drömma när man inte får sova.

Lördag morgon 7.20, 10 grader kallt ute, inga bilar på vägarna, halvmånen lyser vit mot den mörkblå himlen. Normala människor kanske tittar upp på klockan och konstaterar att det är lördag när det burrar ner sig djupare i dunkudden och drar det sköna täcket lite högre upp. Vad är väl en varm kudde i sängen, när det finns Handboll!

Lucky och hans lagkamrater samlades inför dagens första match samtidigt som jag och Wilmer packade upp ett helt bord med godis. 7.30 - 14.00 var vårt lilla pass i godiskiosken när Luckys klubb samlade 106 lag för en helgs handbollscup.

Sötsaker!

Sambon som aldrig brukar jobba helg, befann sej i Sigtuna med sina arbetskamrater. Han SMSade glatt när han åt Hotellfrukost, vid 9-tiden, och undrade om vi kommit igång. Hmm? Lite misstänkt, inte sant? Hans konferens slutade på förmiddagen och han kom hem kl 14.00 (!), ledsen att han inte hann hjälpa till i sporthallen eller....not!

Den ultimata uppoffringen

Det blir många djupa samtal i bilen till och från dagis. Just nu handlar det mycket om Yoda och Star Wars :

- Jedi-riddarna har inte kalas! säger Wilmer upprört.
- Har de inte? undrar jag, som inser vilken fruktansvärd tanke det är för en 5- åring som planerar sitt nästa födelsedagskalas minst 11 månader i förväg.
- Nej, det är så många onda som de måste slåss mot, så de hinner inte ha kalas.

Tufft liv att vara Jedi-riddare.

Dator på äventyr

Nu har Min lilla Röda (min bärbara Dell-dator) lämnat mej. Det gör att jag inte längre kan sitta i soffan och blogga samtidigt som jag ser TV och underhåller Wilmer. Jag måste gå flera steg till rummet bredvid, ( ok, det är bra med en liten promenad...faktiskt den enda motion jag får i kväll) och starta den stationära datorn.

Min lilla röda är bara ute på ett äventyr, förhoppningsvis kommer den hem igen, hel. Min lilla röda ska åka på Dreamhack till helgen http://www.dreamhack.se/, ett av världens största LAN party, tusentals datorer och spelare som kopplar sej samman och spelar datorspel dygnet runt i fyra dygn. Idag lämnade jag över Min lilla Röda till Nikkos kompis, som tar med den till Stockholm. Nikkos bärbara dator råkade ramla i golvet och fungerar inte, så efter en del logistikfixar får han vårdnaden om Min lilla Röda, tills han lagat sin. Det var lite panik eftersom Nikko sett fram emot helgens stora LAN hela hösten och just nu krånglar hans dator. Skulle inte blivit detsamma att åka på Dreamhack utan en dator he,he.

Söndagskrav

Tur att Wilmer bevakar vår tillvaro med positiva ögon.

När jag funderade högt:

- Idag har vi inte gjort mycket...

Svarade Wilmer glatt:

- Vi har hunnit mycket idag! Sovit, gjort snögubbe och bakat!

Och det är ju sant. För att vara söndag så har vi hunnit göra allt det vi ska.

En Wilmerarbetsdag

Igår jobbade jag hemifrån, för att hålla koll på Lucky efter hjärnskakningsäventyret. Det betydde såklart att Wilmer också stannade hemma.

En hel dag att leka inne innebär massor av experiment, projekt, byggen, pyssel och fix. Inse hur mycket grejer som nu fyller golvet i stora rummet.

Under tiden jag avslutade jobbet, skrev de sista raderna på en offert och läste igenom den hann Wilmer (vi talar 10 minuter):

1. Hitta sin lilla leksaksspis på övervåningen.

2. Få Lucky att bära ner den åt honom.

3. Koka en soppa på Polly-godisar och vatten.

4. Fundera ut hur hans soppa ska kunna bubbla när den kokar upp ->Tillsätta en brusvitamintablett!

5. Bjuda mej på en kopp Polly-kaffe.

När han tänkte smaka på sin soppa, insåg jag att det var dags att sluta jobba och gå ut med sötisen.

Ny beroendeframkallande pryttel

Lucky köpte en NeoCube på Teknikmagasinet idag. Beroendeframkallande små kulor.

Ska försöka komma över dem och testa så snart han släpper dem, men har en känsla av att det kommer att ta ett tag.

Ett julklappstips som passar både tonåringar och vuxna

Akutbesök

Idag ringer Lucky tilll jobbet och berättar att han går hem från skolan för han mår dåligt och har ont i huvudet. Han har en kanonbra lärare som alltid ser till att kidsen får kontakt med förälder, innan de går hem, om de blir sjuka under skoldagen.

Ok. Jag ber Lucky ringa när han kommer hem. Funderar på om han fått den tuffa influensan med 14 dagars hög feber som gått runt oss.

Nej, när Lucas ringer hemifrån får jag höra den lilla detaljen att huvudvärken beror på att han slagit sej hårt i huvudet på första rasten. Han mår illa. Jag ringer sjukvårdsupplysningen

- Japp, möjlig hjärnskakning. Akuten nästa.

Jag packar snabbt ihop och lämnar jobbet. Ringer till Sambon och berättar när jag joggar till bilen, som jag snål-parkerat utanför city.

Kommer hem till en matt Lucky, som bekräftar misstanken om hjärnskakning genom att kräkas när han sätter sej i bilen. Mot Akuten. Som tur är går en del av huvudvärken över, under den timme vi väntar på läkaren. Men visst, hjärnskakning! Borde läggas in ett dygn för kontroll. Men får åka hem eftersom vi bor nära. Vi lovar att jag kollar Lucky hela tiden kommande dygn, väcker honom en gång i natt och kommer snabbt tillbaka till Akuten om han blir sämre eller det händer nåt.

Hemma igen SMSar Lucky sin handbollstränare och berättar varför han hoppar över kvällens träning. Tränaren som är ambulansförare och pluggar till sjuksyster, ringer ett par minuter senare och kollar upp hur Lucky mår. Ser till att han vilar och ger honom tydliga instruktioner att ta det lugnt i morgon också, se på film (men ingen snabb film som är jobbig för hjärnan/ögonen typ Blade). De kommer överens om att Lucky följer med till helgens handbollscup i Göteborg om han mår bra, men kanske bara spelar på söndagen inte lördagen. Jag som oroat mej lite för helgen, med en sån tränare känns det ok att Lucky åker med. Tränaren kommer att ha bra koll på Lucky och inte riskera någonting.

Nu är det kväll och Lucky mår bra, skönt!

Risken finns att en annan familjemedlem får besöka akuten i natt, det är inte riskfritt att väcka Lucky mitt i natten.

Varför planera?

Funderar på om jag ska sluta planera tillvaron helt och hållet. Blir lättare att bara flyta med, för det är liksom så det blir ändå.

Som igår. Jag skulle till Stockholm med en kollega, för att träffa en ny kund. Sedan skulle vi flyga till Köpenhamn och träffa en annan kund i Malmö dagen därpå... Det började med att jag fick ett SMS i förrgår eftermiddag, från SJ: Din bokade resa i morgon är inställd. ??!! Såpass, tack för det SJ. Killen på jobbet som bokar resor, kastade sej in på SJs web och såg att det fanns platser kvar på (mitt vanliga) tidiga X2000-tåg. Men när han ringde SJ för att fråga hur min resa skulle ombokas försvann platserna på tåget. Konstigt, nääe, SJ hade ju ställt in det andra morgontåget så det var väl typ ett heeelt tåg som bokade om. För att göra en lång historia kort, så hittade jag en plats på morgontåget efter att ha bevakat SJs webb halva kvällen. Köpte den och därefter ringde SJ och fick trevlig hjälp efter 34 minuters telefonkö.

När jag närmar mej Stockholm, ringer kollegan som befinner sej på samma tåg. Jag behöver inte följa med till Malmö, VDn och säljansvarig hänger på istället. Jahapp, tack för det tänker jag med en blick på min resväska som jag packade på natten och kl 5 på morgonen. Men OK skönt att få komma hem samma kväll (med ett jätteförsenat tåg).

Rör inte

Jag sitter vid datorn. Wilmer sitter bredvid och roar sej med att leta igenom skrivbordslådorna.

- Vad är det här? frågar han Sambon och håller upp ett fynd som han hittat.

Sambon svarar.

Wilmer tittar allvarligt på mej och förklarar med bestämd röst.

- Den här får du faktiskt inte röööra! Det är pappas och den kan låsa sej om du pillar på den den!

Wilmer lägger ner Sambons inloggningsdosa till internetbanken och stänger lådan med smäll medans han tittar strängt på mej.

- Okej, okey, jag lovar.

Japp, känns bra att bli uppläxad av ägaren till de små knappälskande fingrar som två gånger sett till att jag fått gå till banken för att få min inloggningsdosa upplåst.

Slaskgrader

Tur att vi tog en tur med snowboarden i går kväll också. Idag är det mer Surfboard som gäller. Kan man inte byta namn på varmgrader. Fem plusgrader är inte och kommer aldrig att bli varmt, även om det är över fryspunkten. När vi kommer över + 20, då kan det kallas varm grader.

Tre cm snö, jippiii!

Hämtade en glad kille från dagis idag. Nej, han är inte nyduschad. Han är genomblöt av svett efter att ha åkt snowboard hela eftermiddagen. Och gissa vad vi gjorde när vi kom hem? Gick till lekparken och åkte snooooowwwwboooard.

Första snön har kommit och är man fem år så är det hääärligt.

En tisdag

Den första snön! Nu är den här.

Tisdag: Morgon. Dusch. Frukost. Köra Wilmer till dagis, Lucky passar på att lifta till skolan. Lämna Wilmer efter pussar, kramar och vinka i fönstret när jag kör iväg. Hitta parkeringsplats i centrum. Jobba, besöka tandläkaren, jobba. Hämta Wilmer på dagis. Hem och äta, hann inte på lunchen. Hämta Sambon vid tåget. Hem. Samtal från kollega, inställt möte i Stockholm i morgon. Avboka tågbiljetter. Wilmer och jag åker till föräldramöte för Luckys handbollslag. Wilmer spelade Nintendo DS under mötet, jag får veta hur vinterns helger är uppbokade med diverse handbollscuper. Möter upp Lucky som tränat. Hem. Laga mat. Äta middag. Ringa Nikko. Lägga Wilmer. Upp. Spela lite datorspel. Blogga. Fixa bankärenden på webben.

En lugn skön hemmadag, utan något speciellt planerat.

Söndagslugn

Sambon har lämnat landet. Ja, alltså en tre dagars arbetsresa till Amsterdam.

Lucky körde ett 7-timmars träningspass på breddläger för regionens handbollstalanger

Så vad passade bättre än en hel lekdag med Wilmer. Vi lekte oss trötta men glada på Leklandet.

Nu är middagen avklarad och vi varvar ner i soffan. Levande ljus i den mörka söndagskvällen som snart skall avslutas med en saga för Wilmer.

Vi tänder ljus för minnen

Alla Helgons dag.

Wilmer och jag har tänt ljus på mina föräldrars grav. Wilmers mormor och morfar som han aldrig fick träffa. För första gången besöker jag graven utan att gråta. Det är konstigt med sorg, den finns där alltid, men tycks ha sin egen cykel. 5 år efter att jag begravde min mamma, så har ilskan över att förlorat min mamma och pappa, den akuta sorgen som kunde komma i de mest absurda sammanhang, för småsaker:

- en blomma jag planterat när de fanns. Blomman lever fortfarande men...

- en helg, då vi inte har någonstans att gå eftersom jag inte kan åka hem...

- jag har inte kräftskiva, kräftor var min pappas favorit...

- lutfisk. Pappa brukade ägna mycket tid åt att själva luta julens lutfisk...

- när barnen blivit utnämnd till matchens lirarare, tappat sin första tand, kommit in på KTH och jag inte kan ringa mamma...

Den sorgefasen har liksom stillnat och gått över i ett lugnt sorgset konstaterande. Visst vaknar jag ibland på nätterna och tänker på dem. Visst saknar jag att ta barnen med mej på eftermiddagarna till mormor och morfar och bara vara. Men det är så det är nu.

Wilmer vill veta allt om sin mormor och morfar och letar efter foton. Det var viktigt för honom att gå till kyrkogården och lägga en fin krans. Vi forsatte till en annan kyrkogård till min mormors grav, där vi tände ett ljus . Wilmer fortsatte med sina frågor och funderingar.

En dag för minnen.

Höstlov och Stockholmsbesök

Denna vecka är det Höstlov, så jag fick sällskap av Lucky i Stockholm. Trevligt! Mycket Sushi blev det, men vi hann ockå prova runt några andra restauranger som en Italiensk (som serverar världens godaste pasta), en kombinerad Kina/suhi buffé, PizzaHut (såklart) och en sockerhöjare i form av amerikanskt café (jättejordgubbsmuffins med glasyr och nybakad Brownie med en stor klick mjukglass). Förutom studier i matkultur hälsade vi på Nikko i hans nya lägenhet på Östermalm, 5 minuter promenad från Hötorget. Mmm, mycket nöjd Nikko tog emot våra inflyttningspresenter i sitt ny fina hem:
- en knallröd vattenkokare. Sså han kan göra snabbkaffe och värma nudel vatten, det är ju sånt studenter lever på har vi hört, hehe.
- En lila smörgåsgrill så studentkosten kan varieras med varm mat i form av toast. Och lite småtillbehör som matchade smörgåsgrillen.
Skojade bara om studentmaten. Nikko är förvånande bra på matlagningsdelen. Han gillar att laga mat och fixar egna matlådor (jag som troddde att han självklart skulle äta det mesta ute). Han bakar t o m eget bröd, för att det är roligt och gott.

En avkopplande teaterkväll med vänner

Igår skulle jag se en teaterföreställning tillsammans med min teatergrupp. Trevligt.
Vi pusslade på ganska bra för att få barn-bil-föräldrar att vara på rätt tid vid rätt plats.
Jag och Wilmer gick spökparad. Fortsatte med ett besök på museet, där det var en kul Kemishow på temat smällar och rök. Framemot eftermiddagen tog vi en sen lunch på en restaurang, där vi väntade på bilen.
Bilen var i grannstaden med Lucky som spelade handbollsmatch, chaufför Sambon.
Som tur är finns mobiltelefoner, så vi synkade:
- Sambon ringer när matchen är slut. De hämtar upp oss. Jag skjutsar hem Sambo och kids och fortsätter till teatern.
Det blev lite tight. Men 17.10 tömdes bilen hemma. Jag rusade in och kastade i mej en Ipren mot tandvärken (det gör ont, men jag vägrar inse att ännu en tand behöver tandläkarhjälp, har varken tid eller lust att lägga ut ytterligare tusenlappar). Åker snabbt mot stan. Teatern börjar 17.30.
Kl 17.20 har jag hittat en parkeringsplats och rusar in på teatern. Yes, jag hann! Tom foajé. Tycker att de släppt in publiken lite väl tidigt, salongssdörren är stängd. Jag hittar biljettförsäljningen som informerar mej
- Föreställningen började för 20 minuter sedan! Vill jag vänta utanför till paus, så kan jag få se andra akten.
Såååpass!
Jag avstår från att vänta en halvtimme för att se en halv pjäs.

Hmm, försöker få min stressade hjärna att göra en sökning, 17.00 den 31:e oktober klingar också bekant.