Spöknutt

Happy Halloween!

Idag var det spökparad. Bland höstlöven sågs detta söta spöke.

Spöktid

Det är dags för vintertid även för klockan. Skönt att backa tiden. Vinna en timme på mornarna.

I morgon...idag...om nån timme, är det spökparad i stan och det missar ju inte nuttspöket. När Wilmer spökar omkring på stadens gator, ska Lucky skjutsas till grannstaden för en handbollsmatch. Vid 17-tiden ska jag tillsammans med min teatergrupp gå och titta på teater.

Men först av allt måste vi piffa vår stora oranga äkta Halloween-pumpa. I år har vi inte orkat organisera nån spökfest eller pyntat huset med spindelnät, spöken eller pumpalampor.

En pumpa på trappan, stämningsfulla dammtussar i hörnen, en stor skål spöklikt godis blir otäckt bra.

Måndag

Så var det då måndag igen. Tja, vad kan man säga - måndag! Så var det sagt.

Lämnade gullet på dagis och stressade mej igenom dagen. När jag hämtade Wilmer på eftermiddagen hade han en plan för kvällen. Planen hade han påbörjat redan på morgonen. Det skulle bli filmkväll, så vi stannade vid närmaste Ica-butik och provianterade Pop-corn, saft och choklad.

- Jag fixar, du behöver inte göra någonting, sa Wilmer och tog kassen när vi lämnade affären. Sedan bar han de ganska tunga inköpen till bilen. När vi kom hem bjöds Lucky och jag på Monsters Inc. med tilllhörande PopCorn.

Så enkelt. Wilmer fixade! En mörk oktobermåndag i soffan blev en skön avkopplande myseftermiddag.

Gamla lerfigurer

I veckan var Nikko och jag i ett bergrum och tittade på gamla terrakottasaker. Ovärderliga gamla figurer från Kina....Japp, såklart. Vi såg utställningen Kinas terrakottaarmé på Östasiatiska museet.

Från fredagsmys till skräck

Oj, hösten är här. Och inte bara hösten, vintern väntar på att ta över. Jag har inte bara haft uppehåll i bloggandet. Med heltidsjobb, tågresor och tre dagar/vecka i Stockholm, tetarrep så har tiden bara försvunnit. Lägg därtill en helg när Wilmer och jag tog en tur till Bokmässan i Göteborg, en helg när jag hade ögoninflammation (här talar vi blodsprängda inflammerade ögon med knapp ledsyn), en skrämmande helg när Wilmer plötsligt befann sej inlagd på sjukhus , en annan helg med handboll-teater-ridning-jobbberedskap så voila sommar blev höst som blev vinter.

Läskig upplevelse med Wilmer på sjukhuset. Nu gick det bra och han var inte farligt sjuk, men visst får man en tankeställare.

På fredagen hade Wilmer varit hemma från dagis med liten förkylning. Jag kom hem från Stockholm och Wilmer satt i soffan och åt en hamburgare. Vi myste framför Tv:n. En halvtimme senare hostade han och började kräkas. Febern gick snabbt upp. Plötsligt kom det små blåröda prickar under ögonen på honom. Jag kunde riktigt se hur prickarna spreds i ansiktet. Telefonfråga till sjukrådgivningen - Vad är detta för prickar?

En timme senare satt jag bredvid en matt Wilmer på akuten, där de stack in en slang i hans lilla arm. Jag hade aldrig fattat att prickarna kunde vara tecken på något farligt!!! Det förstod jag när läkaren steg in i rummet, hälsade, tittade på Wilmer från sin plats vid dörren, frågade hur mycket Wilmer väger, mumlade kort "han ska få antibiotika så fort som möjligt" och småsprang ut. Gulp! Han stötte inte ens i Wilmer än mindre undersökte eller tog prover. Lite senare förklarade läkaren att små blodprickar (som spred sig under ögonen och runt Wilmers mun) kunde vara tecken på blodförgiftning av bakterier och då fanns ingen tid att fundera. Så för säkerhets skull medicinerade han mot värsta tänkbara (för en mamma fullständigt otänkbara) scenario. Sedan tog de prover och undersökte Wilmer närmare. Efter två nätter på sjukhuset med antibiotika in i blodet var 8:e timme, skrevs en pigg Wilmer ut. Ingen vet om det var antibiotikan som gjorde honom frisk, om det bara var ett virus eller om prickarna kommit av ansträngningen när han kräktes, men som läkaren sa: Det spelar ingen roll!

En surrealistisk känsla var det i alla fall på akuten, ett par timmar efter en vanlig fredagsmys i soffan-kväll, när jag frågade läkaren om det kunde vara....farligt? och han svarade

- Ja....Vi får se. Men Wilmer fick medicinen ganska snabbt, så om ett par timmar kommer jag och ser om det verkar....