Åka tåg är spännande

Jag sitter på ett tåg någonstans mellan, hmmm, Alvesta och Stockholm. Att resa med tåg tvärs över Sverige en vinterdag, det är spännande. Nu har jag åkt några tusen mil tåg i mitt liv, så själva tågupplevelsen uppskattar jag inte spänningen i lika mycket som t ex Lille W brukar göra(han älskar att åka tåg). Spänningsmomentet kommer in när man tittar på sin biljett och läser FYRA byten från Karlskrona till hemstaden. Fyra byten, det är det samma som att FEM tåg ska passa tiden såpass att jag hinner skutta över från det ena till det andra på någon plattform där deras bana korsas. Igår gjorde jag resan den omvända vägen, kan berätta att det gick åt skogen redan på byte nummer två, X2000-tåget var försenat såpass att jag vid påstigandet redan missat anslutningen vid nästa station...osv. Summa efter ett antal omdirigeringar blev en åtta timmars resa (istället för 6 timmar som för mej skulle ha räckt bra) och sista bytet blev att istället för att lugnt traska över till ett varmt tåg, i fullt sprinterlopp tillsammans med en handfull medresenärer, rusa över till en buss vars chaufför varit snäll och väntat på tåget så att vi kunde följa med till Karlskrona på mörka snöiga vägar.