torsdag 16 juli 2009

I ett träd ovanför hustaket!

Alltså, ibland...undrar man...är det bara jag som har en överlevnadsinstinkt i den här familjen? Ok, jag oroar mej för kidsen i onödan ibland, men i den här familjen är det ofta väldigt befogat.
Idag kom jag hem från jobbet, efter att ha hämtat upp Lucky från hans Handbollscamp. Jag stannar bilen på vår uppfart och Lille W kommer glatt skuttande, ger mej en jättekram och vill visa mej något bakom huset, nuuu! Lille W är jätteglad och stolt, så jag följer med och förväntar mej få se något Lille W målat, krattat eller planterat tillsammans med sin pappa under dagen.
-Titta!
När jag rundar husknuten och tittar i riktningen Lille W stolt pekar ut, håller mitt hjärta på att stanna. Högt, mycket högt upp, i en tall befinner sej min äldste son med en såg!!!! Nedanför, bredvid en gigantisk hög av tallgrenar, står sambon och ler lika stolt som vår yngste son. Hej mamma, vi tar ner tallen ropar Nikko glatt från trädtoppen.

Inga kommentarer: