Välkommen våren

Valborgsmässoafton.

Nu är det vår. I kväll har vi gjort vårt för att hälsa våren välkommen.

Vi har hört manskörer med studenmössor eller som Lille W uttryckte det
-Nu sjunger pojkmilitärerna!

Vi har lyssnat med ett halvt öra på ett pampigt vårtal. Det var så mycket folk så man såg inte vem det var som talade, men det kunde ju kvitta eftersom de flesta ändå hittat någon bekant i vimlet man hälsade på och kollade upp vad som hänt sedan sist.

Och så Majbrasan och ett stort pampigt fyrverkeri. Vilken välkomstfest för varmare tider.

Välkommen våren!

Smågrisarna i parken

Idag var det en solig och varm eftermiddag. Lucky hade ingen träning, så vi bestämde oss för en liten utflykt. Lucky, Lille W och jag tillbringade ett par timmar i en lekpark och avslutade med att kolla på smågrisarna.

I morgon är det vår på riktigt! Då brinner Valborgseldarna.

Brädåkare

Glöm cykeln, glöm mopeden, glöm busskortet. Nikko är nu lycklig ägare av ett nytt skönt fortskaffningsmedel Longboard.
Idag testade Nikko den nya brädan till och från träningen, funkade bra efter en liten inkörningsvurpa. Så nu kommer han att swischa runt stan, skolan, träningen, kompisarna och hemmet på denna. Perfekt kommunikationsmedel i stan som är full av cykelvägar.

Piggar som piggar upp

Gör nåt crazy! Det piggar alltid upp. Häromdagen fick jag se en annons i en veckotidning. Shakati- den indiska spikmattan. En mångtusenårig indisk visdom som helar ger kraft och energi!

Kul idé, lite av gör-det-själv-yoga. Senare fick jag se att Hälsokostbutiken sålde den. Till min förvåning tyckte både Sambon och de stora kidsen att det vore ju en kul grej att prova.

Så här är den, vår egen Spikmatta:
Piggarna är otroligt vassa när man lägger sej ner. Sedan, ja det fungerar. Otroligt skönt, avslappnande. Efter bara ett par minuter sjönk jag ner i samma känsla som när man just ska somna. Tusenårig indisk visdom om välbefinnande paketerad, finns att köpa på hälso-kostbutiken. 6 000 piggar!

Kakburken är fylld

I morse såg vår kakburk ut så här, fylld med underbart goda Hallongrottor. Hembakade! I går kväll kom Nikko på att han ville baka och resultatet uppskattas av hela familjen! Nikko tog också med en ask grottor till skolan, för att bjuda sina kompisar på. Sötisen.

Jättebra träning idag

Jag satt och funderade på varför jag inte har tränat idag eller igår eller... Då kom största kidset hem från, just det, dubbla träningspass. Nikko berättar glatt att han först tränat Rugby med skolans lag som tränar för en match där de ska spöa en annan gymnasieskola. På dagens Rugbyträning fick Nikko ett slag på axeln, så den "hoppade ur led lite", ett slag i bröstet så nu gör det ont att andas, sedan föll/flög en spelare på Nikkos ben så "knäna nästan veks åt fel håll", följt av en armbåge på Nikkos näsa så blodet sprutade, efter det sträckte han en stor magmuskel när han kastade sej mot en medspelare, vägrade släppa och vreds runt ett varv. ?!!?
Inte vad en beskyddande mor vill höra sin förstfödde glatt berätta. Jättebra träning idag, sammanfattar sonen, vi ÄR bättre än andra laget och kommer säkert att få åka till Stockholm (det är det de tränar för, vinnarna i skolmatchen går vidare till Stockholm).
-Bra träning? Men, men är det inte farligt, ska ni inte ha skydd? försöker jag.
- Neej, det har man ju inte i Rugby! får jag veta.
Ja efter en sådan träning hade nog jag krupit hem och dött. Men vad gör kidset? Jo, knallar direkt vidare till nästa träningspass en kilometer bort. En och en halv timme hård Taekwondoträning, full av sparkar, hopp och slag.
Nu behöver jag inte fundera på varför jag inte tränar. De mespass jag kallat träning är ju inte värda att ödsla tid på, eller hur?
Hur gick det till, när blev jag töntig, trött och feg? Det är bara att erkänna - Jag blev en sån där mes, som jag aldrig skulle bli.
Kanske dags borsta av dammet från mina gamla Aikido-dräkter, ta ner vapnen från hyllan och återvända till Dojon.

Nuttliv i trädgården

En alldeles utmärkt helg för att väcka upp trädgården. Lille W och Sambon fortsatte jobba med sitt projekt "Utrota all mossa i gräsmattan" . Efter deras Terminator-insats kommer inte en enda liten moffs att finnas kvar på gräsmattan. Mossrivaren sprutade moffs (och kottar flög som projektiler), utrotarna krattade och körde säckvis av mossa till återvinningsstationen, sedan rullade en liten vagn med kalk över tomten. Den närbelägna golfbanan kommer säkert att göra studiebesök till vår fantastiska green i sommar.

Och så var det dags att plantera Penséer.

Vår trappa blommar av vårblommor

Från snö till asfalt

Nu är alla kids hemma igen. Lucky kom hem från Storlien och klimatanpassade sej snabbt. Bytte snowboard mot vickboard, boots mot skejtarskor, skidbyxor mot shorts! och Big Jump mot grannskapets gråa backar.

Så mysigt att ha alla tre underbara ungarna hemma igen. Huset ska vara fullt!

Moffsmattan lyser grön

Det är ju tur att inte hela familjen är lika förslappade. Lille W kör full fart från morgon till kväll, helt perfekt, bara muskler.

Idag hade Lille W en liten cykeluppvisning på gatan utanför vårt hus.

Efter cykelturen tittade han allvarligt på gräsmattan på husets framsida. Böjde sej ner och lyfte upp en liten bit gräsmatta mellan tummen och pekfingret, spände ögonen i sin far och meddelade bekymrat

- Titta här är en moffs, vi måste fixa här.

Sambon nickade i samförstånd.

- Ja, vi ska ta den här sidan också, men först gör vi klart baksidan.

Och så försvann de båda in i garaget och kom ut med mossrivaren.

Sambon och Lille W har startat ett utrotningskrig mot all mossa i vår gräsmatta. Lite synd kan man tycka, eftersom mossan har en fräsch ljusgrön färg, som på långt håll ser ut som grannskapets mest vältrimmade gräs. Men på nära håll är det alltså moffs som ska bort så de stackars grässtråna får en chans att komma fram.

Karaktär kokosboll

Nu är det dags igen! Det är den tiden på året. Tiden då man vecklar upp tjocka heltäckande kläder. Tiden då något vitt, blekt och mycket mer än man packade in i höstas kommer fram i dagsljus. Var det inte Ronja Rövardotter som vrålade varje vår? Det kan jag berätta att det är fler som gör i vår, och det är inte glädjetjut! Här snackar vi avgrundsvrål av fasa. Nu avslöjas varenda onödig slappkväll framför TVn under tiden i vinteridet, varenda biltur som borde varit promenad har gett resultat, jorå. Och nu kan man inte längre blunda framför spegeln och välsigna vinterns mode med lösa tunikor. Sommarkläder och fasansfulla tanke - baddräkten ska snart plockas fram.

Det är väl ändå .... att jag ska ha karaktär som en kokosboll!! Följden är att jag ser ut som en! Något vitt, fluffigt illa dolt av ett tunt sött lager av choklad/vårkläder.

Jag kör små uppryckningrace med träning och rätt mat. Men sedan försvinner de goda intentionerna och så har det gått flera månader. Att bära omkring träningskortet i plånboken ger liksom inte så snygga muskler.

Nej, nu blir det promenader på lunchen och inga fler ostbågspåsar i soffan.

Det är vår AAAAAAAaaaaaaaaaaaa!!!!

Påskdagspromenad

Efter kilovis av Påskgodis var det skönt med en långpromenad i vårsolen - 13 373 steg enligt min lilla röda stegräknare, med ett antal stopp styrda av Lille W. Vasskorvarna hade puffat och måste utforskas. Sandlådevagnen, en av födelsedagspresenterna, skulle testas i stora lekparken -funkade bra!

När vi kom hem var det dags att att laga middag. Lille W fixade Påskiga ägg.

Aprilväder = solstol, sandlåda och snowboard

Idag vinkade vi av Nikko och hans söta flickvän. De drar till fjällen.
Det blir en tom vecka utan våra stora kids. Lucky åker Snowboard i Storlien, Nikko på väg mot Idre och härhemma sitter Sambon i en solstol på altanen. 20 grader varmt och sol, helt OK aprilväder.
Nej nu ska vi ut på långpromenad. Lille W måste ut och testa sandlådegrejerna i en kul lekpark.

Vårens outfit

Solen skiner och det är dags att plocka fram vårkläderna. Lille W har ny Jacka och mössa från vårt favoritmärke Villervalla, jeans från PoP och supersköna skor från Ecco.

Hurra, hurra hurra, hurra!

4 år !

Idag är den dag på året då flest svenskar fyller år, och en av dem är Lille W. Idag har vi firat heeeela dagen. Det började med sång och paket i sängen tidigt i morse. Grattistelefonsamtal från farbror Kalle i Stockholm, som skickat present. På eftermiddagen lekte och kalasade Lille W och 10 av han kompisar på Leklandet. Hemma igen ringde kusin A, och båda fastrarna långt bortifrån annat land och sjöng i telefonen för rörd W. Trött men lycklig avslutade Lille W dagen med ett riktigt tårtkalas på kvällen med moster och kusinerna! Det blev inte grön tårta som Lille W bestämt tidigare. När vi fick se den gulliga kycklingtårtan sa Lille W utan en sekunds tvekan

- Den tårtan ska jag ha på mitt kalas!!!! och så fick det bli,en gul god kycklingprinsesstårta.

Det är kul att vara Lille W med så många kompisar och glada släktingar som kommer ihåg en viktig 4 årsdag.
Framemot kvällen kröp Lille w upp i mitt knä och somnade på en minut. I andra änden av soffan gjorde kusinen detsamma i mosters knä. Så ska en kalasdag avslutas. Och i morgon bitti väntar en ny skojig dag. Då ska alla nya presenter lekas in och en leksaksaffär ska besökas för inköp av egen vald present från farmor och farfar, som skickat Grattishälsning från andra sidan Östersjön.

Och har man tur så kommer Påskharen på besök i morgon.

Det enda som saknas är Lucky, som åkte direkt från Leklandskalaset mot en härlig snowboardsvecka högt uppe där snön fortfarande ligger vit.

Oops, påsken är tidig i år

Oj,oj,oj jag har kommit ur fas. Förra veckans magbakterieattack stjälpte alla fina planer på en lugn PÅSK. Jag bryter ihop när jag ser prydliga personer som köper små söta påskliljor till sina påskpyntade hem och grannarna som gjort fjäderarrangemang i trädgårdarna. Undrar om man kan fira påsk nästa vecka istället...nej det blir nog inte så bra.

Nä här har vi inte tid att bryta ihop, det är bara att bita ihop och starta racet. Om det bara var påsken skulle det vara lugnt. Men Lille W fyller fyra år på Långfredagen och har bjudit alla sina dagiskompisar på kalas på Leklandet på eftermiddagen. Efter kalaset åker Lucky direkt till sin kompis farmor och farfar som ska ta med Lucky och kompis på en Snowboardvecka i Storlien. Vi andra ska åka hem och ha 4 års kalas för släkt och vänner på fredag kväll. På söndag morgon lämnar Nikko oss och åker med buss till Idre för en snowboardvecka med flickvän och hennes mormor/morfar och familj. Vi är jätteglada för att de stora kidsen har vänner med så snälla familjer. Men vintergrejerna har liksom spridit sej som vårblommor lite här och där, så det är lite jobb med att samla ihop, tvätta och packa allt.

Nu är det tisdag kväll, det finns lite påskpyssel kvar:

• presenter ska inhandlas,
• huset borde totalsaneras (=städas) eller åtminstone fixas så det är snitslade banor i duplohögarna för att unvika att gäster och inneboende bryter benen
• påskris med fjädrar ska skapas
• påskägg och godis så Påskharen kan komma på sitt vanliga gömma-ägg-besök
• onsdag ska Lille W fira Påsk på dagis dvs vara utklädd till påskgumma i morgon bitti!
• påskpynt ska letas och ställas fram
• påskmat ska köpas
• Grön tårta ska det vara på fredag har Lille W bestämt
• Påskgodis måste inhandlas så påskgummor/gubbar på besök blir glada
• Nikkos och Luckys snowboardgrejer och vinterkläder ska hittas, tvättas och packas för 2 x fjällvecka.
• Påskmiddag ska trollas fram
• På lördag ska Lille W gå Påskparaden med stadens andra påskgubbar och gummor.
• ...så är det ju lite jobb, dagis och skoldagar som kommer innan påskledigheten.

Lite stressigt, men det blir nog Påsk i år också. Annars får jag väl åka till Blåkulla!

Mikael Wiehe

Så är vi hemma efter Mikael Wiehe-konserten. Vad kan man säga? Wow! Jag brukar alltid passa på att höra honom när han spelar i närheten. Och varje gång händer det! Jag vaknar, hittar tillbaka till mej själv, känslor, moral och värderingar. Får en ny energikick. Magi med musik och texter!

Vad som är extra roligt är att Nikko nu (för andra gången) hänger med på Wiehes konserter. Nikko, 17 år!, tycker att Wiehe är kanonbra och att hans texter är så häftiga.

Handboll, Wiehe och äppelpaj

Söndag förmiddag. Lucky är i Västerås på stor Handbollscup. Vi saknar honom, men tack vare väl nyttjad web, kan vi följa hans lags framfart direkt på Irsta Blixten Cups hemsida. Kul. Har just konstaterat att de är i A-slutspel.
Igår kväll läste jag en saga för Lille W, Äppel Päppel... som slutade med att Lille W krävde att vi ska baka Äppelpaj idag och sånt glömmer inte Lille W. Det får bli en äppelpaj i kväll när Lucky kommer hem från Cupen. Men innnan dess ska Nikko och jag på konsert! En av våra musikaliska husgudar Mikael Wiehe spelar på en ort nära oss.

Blää, äckelvarning och två dygns väntan

Men fyyyy, vad det är vidrigt jobbigt med magsjuka. Inte nog med att det kommer upp onämnbara äckligheter ur magen, på det mest vidriga sätt - genom munnen! yeck. Och som småbarnsmamma åker man dessutom på det fruktansvärda arbetsmomentet att torka upp yecket efter sitt rara barn - ihh- en rysare för en person som jag, vars mage omedelbart meddelar att den kommer att packa ihop och lägga av om jag inte genast förpassar kroppen bort från området med vidrighet. Torka, rusa ut ur rummet hulkande, andas frisk luft, torka, rusa...ja det tar en stund att fixa en olycka.
Och för att göra det hela lite mer intressant, typ Rysk-Roulette-intressant, har smittan en inkubationstid på två dygn!!!! Så efter lille Ws första magtömning natt till söndag (alltid lika kul att bära nerspydda sängkläder genom huset mitt i natten för att dumpa dem i tvättstugan), startade den nervkittlande väntan vem var nästa offer eller skulle vi klara oss? HAHA, exakt två dygn senare hittar jag Lucky bredvid sin papperskorg han ryckt fram under natten. Jippii, två dygn till! Klarar vi andra oss? Ja, tjenare! Sambon ringer från tåget på hemväg från Stockholm, känner sej inte OK. Två dygn till! Nej nu måste vi två andra klarat oss!. Nikko och jag är lite kaxiga - tuffare än tåget, oss biter ingen bakterie på...För två timmar sedan hämtade jag Nikko från flickvännen, hem mot toan. Så nu är det bara en familje medlem Still-going-strong!
Jag ska klara mej, jag ska klara mej! Jag borde ju blivit smittad först, eftersom jag tog hand om Lille Ws första symptom som landade 3 centimeter från mitt ansikte, för en hel vecka sedan!
Nu ska jag svälja några hela vitpepparkorn, myten säger att det dödar elaka magbakterier. Ska nog svälja hela burken, för säkerhets skull.
Som tur är verkar det inte vara några långsinta bakterier, familjens pilotfall har alla piggat på sej efter någon timmes stirrande i kräkbaljan. Fast det är äckelsynd om offret när det pågår.

Karriärklättrardag

Idag har Lille W och jag byggt brandstation av Duplo, släckt Duploeldsvådor med brandbil och helikopter, lekt affär, byggt Duplotorn, sovit en liten stund, ätit, lagat mat flera gånger, sett på TV, läst böckerna Bertil och råttan Rutger och Majas Alfabet, spelat datorspel, kört tvätt- och diskmaskinerna, duschat, pratat med Nikko innan hans 2 träningar Rugby- och Taekwondo, bäddat om i sängen, diskuterat med Lucas om packning inför helgens Handbollscup, målat ett halvt påskbrev.
Jag läste i en Mama-tidning under rubriken: Jobb & pengar att föräldraskap är en fördel för karriären. Man lär sej saker som man har nytta av i jobbet och karriären genom att vara med sina barn. Skrämmande tanke, så här efter ett par dagar med magsjuk son.