SkruttNutt

I dag är det en skruttig Liten W som är hemma och vilar upp sej. Igår låg Lille W helt utslagen och växlade mellan att dricka vatten och tömma magen. Enligt ryktet har även hans kompis på dagis drabbats av samma elaka magvirus.

VAB igen alltså, det måste ju vara en hel månad sen sist...

Nu ska vi testa supermedicinen Blåbärssmoothie, det brukar pigga upp!

Barnmässan

Vi tillbringade en kul dag på årets mässa! Nuttlivs Lille W passade på att leka och träffa lite kändisar. Rorri Racerbil var där.

Efter att ha köpt lite färgglada kläder från coola designers, stötte Lille W ihop med en annan gammal bekant Fifi.

Slutvilat

Före

Igår var det dags att lämna minnet av Sportlovets snowboardsäventyr i en soptunna på ortopedkliniken. Lucky har redan börjat planera återkomsten till det riktiga livet! Det enda tuffa i tillvaron just nu är att han måste ta det lite lugnt några dagar.
Lugnt vad är det? tycker Lucky. I morse lämnade han hemmet och for iväg med sitt handbollslag till helgens cup i Torsby. Eftersom nästa helg är vigd åt säsongens största cup, Irsta Blixten i Västerås, vilar Lucky frivilligt på bänken denna helg. Men försök stoppa honom från spel i Västerås.
Som förälder försöker jag tråkigt tjata och påminna min orädde avkomma om att flyga flera meter ovanför marken i hög fart inte är ofarligt, varken på handbollsplan eller i snowboardbackar. Då hör Lucky mej väldigt dåligt, för han är redan i full fart med planeringen av Påsklovet - en snowboardvecka i Storlien med sin kompis!

Efter!

Utsikt en vårmorgon

Utsikt från köksfönstret
Tänkte ta fram vårkläderna idag. Eller inte!

Vaknade tidigt idag, dumt eftersom det är lördag. Funderade lite på hur skönt det vore att plocka bort alla tråkiga vinterkläder, kanske ett projekt för helgen. Mina fötter kunde riktigt känna känslan av tunna vårskor mot asfalten. Satte på kaffet, slängde en blick ut genom fönstret och hmpf!

Nuttlivs Top model

I morse valde Nuttlivs Lille W denna outfit till dagis. Sammansatt och inköpt på Lindex av Lille Ws egen personlige stylist (modellens egen mamma ) .

Och kom inte och säg att vinterns tvsoffande framför Top model varit bortkastat!

Här visar Lille W hur en Top model arbetar för att få en outfit att framträda på bästa sätt.

Top model juryn lär höra av sej så fort de torkat bort lyckotårarna över en sådan naturbegåvning

Som Tyra Banks brukar säga Work it W!

Taktik och retorik

Lille W med sin nyköpta bygglåda!

Sambon tittar på mej: -Han lurade oss! Vi blev blåsta av en 3-åring!

Ja, visst man kan se det så. Men jag föredrar att se det som att det är ju jättebra att han kan argumentera för sin sak, så blir han inte en värsting som slåss i brist på ord. Jättebra, visst är det...Fast... Ok, han lurade oss och jag ska nog kolla om det finns någon kvällskurs i retorik, för säkerhets skull.

Det hände på IKEA idag. Vi hade nått leksaksavdelningen när jag upptäcker en storpack Ahlgrens bilar i vår kundvagn. Vad är det här? Vi ska inte ha godis, säger jag till den huvudmisstänkte Lille W som kommer bärande på en leksaks-bygglåda.

- Den här ska jag ha! Säger Lille W och håller upp bygglådan.

- Nej, det är klart att du inte kan köpa den för 100 spänn. Du får önska dej den när du fyller år, säger jag med min pedagogiska mamma-röst och hoppas att han glömt lådan då. Men gå nu tillbaka med godisasken dit du tog den.

Förvånad ser jag sonen lydigt lyfta upp bilgodiset och knalla tillbaka med den. Hehe, det gick ju vääldigt bra. Då tittar Lille W över axeln på mej och konstaterar lugnt.

- Ok, då väljer jag bygglådan istället för godiset.

- Va? Nehej, men du...

- Joho, jag tar bygglådan, istället! Och så fortsätter den lilla shopparen med bestämda steg och ett fast grepp om sitt kap, vidare genom IKEA. Följd av två lurade föräldrar, som försöker fatta vad som hände. Sonen kunde ju nyss inte ens prata.

Lördagslugn

Lördagsfrid:

Nikko putsar fönstren från utsidan (mot en ekonomisk ersättning, det är så praktiskt med stora kids. Han behöver alltid pengar och vi behöver alltid ha nåt städat eller fixat) Sambon tvättar fönstren från insidan och tycks blivit döv eftersom han oavbrutet skriker saker, upprört eller till någon familjemedlem på andra sidan huset eller fönstret.

Lucky och hans kompis ska gå på hockeymatch och snurrar omkring. Jag ska skjutsa dem dit och hem, men hockey det går jag inte på. Däremot borde jag gå på nåt typ uppiggande och avstressande, undrar om det finns (lagligt)?

"Ska vi inte åka nu, måste jag ha jackan med mej, törstig, jag tar bullarna, nej tar du bullpåsarna en gång till så får du ingen, kan jag ta en bulle, neeej, nu har jag tvättat 10 fönster, titta blev det inte snyggt, läääägg tillbaka bullpåsen vi ska ha den till fikat, ja det blir snyggt, var tog min kaffekopp vägen, kom nu då vi måste åka, nej det är över 2 timmar kvar., mamma jag måste klippa mej snart kolla mitt hår är nästan lika långt som ditt, vi mååste gå nu hallååå, vilken frisör vill du gå till, vilket team vi är kolla fönstren Nikko på utsidan och jag insidan, 15 fönster redan kolla, torsdag slutar jag tidigt då kan jag boka tid, ta inte ipodarna till matchen, varför, har du mobilen med, tror det, var hämtar du oss, jag visar sen, gick Lille W ut, kan vi köpa tops till öronen, det finns påskmust ta det till fikat, ja taa bullarna, du ska inte använda tops inne i öronen det är farligt,W hällde ut allt direkt när han kom ut, Lille W kommer in, nu fikar vi bullar och påskmust, Nej W vad har du lagt i hallen, is,den smälter ju, jag vill se den smälta, jamen då måste du ha en bunke under och inte i haaallen, tvätta öronen utan tops, nu är jag klar, jamen ytterörat, ska vi åka nu, jag köper tops om jag kommer ihåg det, har ni biljetterna, nej vänta var är min biljett, jag tror att jag har min, kolla det, här nånstans,var ska vi lägga tomteluvorna, i jullådan, är det där blåa myrgift, jag rev ut lite"

Så låter det några minuter i vårt stilla hem he,he.

Annars har jag hunnit träna, handla, laga lunch åt kidsen, bokat hockeybiljett på ticket och klockan är inte ens 15.

Morgonstund

Vi hann! Yes! Utan konflikter, friska, hela och rena, med frukost i magen, landade vi på Lille Ws dagis kl 7.50! Applåd? Tackar.
Va väl inget, kanske ni tycker, gör väl vi varje dag. Det tror vi också att vi nästan gör, men i real reality siktar vi på att lämna hemmet vid 8, men landar sällan på dagis före halv 9.
Nu har jag som tur är flextid på jobbet och omger mej med kollegor som är av samma tidiga-mornar-vad-är-det sort.
En skum känsla infann sej när jag var först på jobbet, inget möte inbokat, en lugn dag framför mej.
Sambon msnade glatt vid 8.45 och undrade hur många avsvimmade personer det låg runt omkring mej??? Ja, efter chocken att se mej på kontoret före 9!
Ha! En timme efter att jag svept min första kopp kaffe vid skrivbordet, dök de första kollegorna pålitligt upp. Lite synd ändå att ingen fick uppleva min unika entre 8.00 prick!

Varför denna tidiga morgon? Jo, det var ju skönt att gå upp i tid och i snabbt tempo duscha, väcka de stora kidsen, äta frukost, borsta tänderna, klä på oss de framlagda kläderna, bära ut färdigpackade nätta små väskor till bilen, vinka leende till övriga familjen när vi kör iväg, man arbetar så effektivt på mornarna.
Skoja bara. Lille W var tvungen att vara på dagis klockan 8,annars hade han inte hunnit med bussen till teaterföreställningen.

Förkylt igen

Sådärja, så fick ännu en förkylning grepp om lille W och halva dagiset inkl personal.
Kanske inte helt oväntat med tanke på knattarnas badäventyr bland isbitarna i vattenpölarna...men det borde ju inte smitta...varför värker min hals? Jag har mej veterligt inte ägnat mej åt vinterbad i vattenpölar (även om det var nära i måndagens fritt-fall-mot-marken-incident).
Lille W ligger på soffan med julröda kinder och hostar. I vanliga fall meddelar han gärna omgivningen att han är sjuuuk och tänker vara hemma pga alltifrån ett plåster på ett finger till att han är hungrig. Men idag berättade Lillnutt skruttigt att han inte är sjuk - utan håller på att bli "fjiiisk". Lille W ser nämligen fram emot fredag, då dagis ska åka buss och gå på teater, två av Lille Ws favoritupplevelser och dessutom tillsammans med kompisarna!! Det ska ju inte en massa elaka baciller få stoppa.
I morgon får i allafall ispölsbadaren stanna hemma och vila. Så får vi hoppas att bacillerna kan motas bort med en skön dag med favorit-dvd-filmer, goda blåbärssmothies, varm Oboy, pussar och lite godis.

Varför vuxna inte har lika kul som barn

På väg hem på eftermiddagen konstaterade jag huttrande att imorgon ska jag ta på mej mina varma stövlar, inte de låga vita högklackade.
- Kan man gå i vatten med dina varma stövlar? undrade Lille W
- Ja, de är vattentäta.
- Vad bra, då kan du leka i vattenpölar i morgon, tyckte Lille W
- Hmm, vi får nog inte hoppa i vattenpölar på mitt jobb, upplyser jag tråkigt. Lille W funderarar en stund.
- Men du kan fråga dina kompisar på jobbet. Om ni kan ni leka i vattenpölar istället för att läsa och titta på datorn. Är inte det bra?
Det finns vattenpölar vid ditt jobb, men då måste ni ha burkar, så ni kan ösa!
Så klart! Att jag inte tänkt på det!

Inte min dag

Idag var det verkligen mååååndag. Lille W och jag om upp i hyfsad tid, 6.45, även om jag var helt utslagen. Konstigt, jag somnade ju (som vanligt) till Beck på TV 4 igår, ja hmm, den går kl 21.00 (men med den kanalens eviga avbrott för reklam och nyheter, hävdar jag att det är omöjligt att hålla sej vaken). Tröttheten kan ha att göra med att Lille W och jag gjorde ett besök på badhuset igår, verkar inte vara nyttigt med så mycket motion på en helg.
Ja, imorse kom vi upp i tid och övriga familjen försvann till fots, cykel och buss efter lite pushning och väckning av team W+mamma...och som vanligt softade vi alldeles för länge och lyckades landa på dagis 8.30, nästan 2 timmar efter att vi vaknat. Applåd! Nääe, i morgon får vi skärpa oss, visst är det mysigt med gosefrukost tillsamman med Lille W, men lite mer fart måste det bli.
Annars brukar morgonracet ha sitt vanliga startfält:
1. Jag smyger upp, efter 3:e ringningen på sambons klockradio.
2. Lille W märker att jag vaknat, kommer trippande efter och vaknar till i min famn, samtidigt som jag fixar frukosten.
3. Sambon kommer upp, duschar, dricker kaffe och lämnar byggnaden - Orättvist! Men hans förlust: ingen kram av Lille W att starta dagen med....och förståss inget tjat, inget klädletningsrace, ingen frukost på jobbkläderna...jo: Orättvist!
4. Jag väcker de stora kidsen...jag väcker de stora kidsen...jag vrålar till övervåningen att de måååste komma upp nuuu!!...jag skriker diverse hot om missade bussar, klockan som går...
och så är alla barnen uppe.
5. Tvingar i de stora kidsen frukost, något...
6. Hela tiden sitter Lille W och myser med sin frukost, tuggar förstrött på en knäckemacka med leverpastej.
7. Jag kastar i mej Kaffekoppp nr 3 och blåbärsmothie eller smörgås.
8. Stora kidsen lämnar huset
9 Lille W och jag fixar oss, klär oss, letar grejer, tar bilen till dagis, jobb.
Hepp! Så är en fridsam morgon över.

Sen gick måndagen i det-var-inte-min-dag-stil. När jag skulle gå och fika (kl 10) lyckades jag missa dörröppningen (?!) med armen, och i handen höll jag kaffekoppen av porslin, armen slog i dörrkarmen och skapade en katapult och kaffekoppen - golvet, ja ni fattar.
När jag senare hämtade Lille W på dagis, satt han och hans kompisar i en två decimeter djup isvattensjö/pöl och öste lyckligt med spadar och hinkar. Tillsammans med en annan mamma stog vi och tittade på de små liven (samlade kraft för att förpassa blötdjuren upp på land). Då hände det, jag lovar jag stog stilla och pratade och plötsligt föll jag handlöst i backen! Smidig som en flodhäst hade jag lyckats krångla med ena foten på den istäckta marken så den halkade iväg...inga ursäkter..samlade ihop lite värdighet och kravlade mej upp igen: -Hehe nej det gick bra, hehe ja tur attt jag missade den djupa vattenpölen...ja hmm kom Lille W nu gååår vi.
När vi kom hem skulle vi ta det lugnt. Lille W hämtade kassen med biblioteksböcker och vi skulle just sätta oss i soffan och läsa, när jag upptäcker:
- Böckerna ska ju vara tillbaka idag!!! Fort, Bibblan stänger om en halvtimme,annars får vi förseningsvgift igen.
Som tur är älskar Lille W att åka till Biblioteket, så han rycktes inte med av stressen utan uppskattade den oplanerade utflykten.
När vi ändå var ute inhandlade vi också vattentäta regnkläder till lille W, kommer att kännas bra i morgon. Sedan hem med sovande W och vidare till teatern. Hemma igen slumrade jag till i fotöljen, när min mobil ringde: Vaktbolaget på nya jobblokalerna hade inte lyckats larma en enhet, vad ville jag att de skulle göra?
En bra avslutning på måndagen.

Lördag igen? Var tog veckan vägen då?

Lördag igen. Det är ju inte sant. En vecka har flugit iväg i rutinernas taktfasta tempo.
Dagen började med frukost och Familjejympa för Lille W och mej. När vi kom tillbaka hade Sambo och Lucky vaknat. Nikko kom upp senare med tonåringens rätt att sova bort lediga dagar.
Men visst måste vi gjort något under veckan...eller...jooo..nee...
Jobbet har bara flutit omkring, eftersom vi flyttat kontoret. Ena dagen bärs nätverk in och byggs upp, jippi det fungerar, nästa dag internetkopplingar uppe, nästa dag inget nät,jo, men då stänger internetleverantören av den så fint fungerande vägen ut på internet pga missförstånd mellan två olika leverantörer.. och internet är ju ganska bra att ha för ett IT-företag med digitalisering och webbproduktion som ledstjärna och affär. Turbulensen lade sej i slutet av veckan och jobbet börjar rulla i en kanonfin miljö med utsikt över stadens Inre hamn (hjärtat i sommarens krogpuls). Ingången vid kajen, 10 m från sommarrestaurangerna.

Nuttlivet rullade på som vanligt, pepparpeppar, ingen sjuk, ingen VAB, kanske våren randas och den extrema vinterförkylningstiden smälter bort.
I onsdags hade vi t o m kompisar på besök, på fika och improviserad middag. Känns som om det var evigheter sedan , alltid har det varit någon aktivitet, förkylning, möte eller nåt som stoppat varje försök till lite oplanerat socialt umgänge.
Ja, de stora kidsen (L och N) har ju full fart och umgås med kompisar och tränar DET ingår ju i veckorutinerna. Sambon har börjat spela badminton varje torsdag och jag repar teater på måndagar, också rutiner.
Lördagskvällen nalkas:
Nikko har åkt till sin söta flickvän och lär inte synas till förrän sista bussen stannar härutanför, vid midnatt. Lucky är hos en kompis och väntas tillbaka till middagen. Lille W håller just nu på att mosa ner en italiensk sesamstick (brödpinne) i mattan med hjälp av sin åkbara traktor, suck, dags att sopa.
Nu ska jag laga Pesto-pasta med skinka, sedan avslutar vi kvällen med att slappa framför Melodifestivalenfinalen Vem som vinner? Jag hoppas att det blir Caroline af Ugglas eller Sarah Dawn Finer.

Torra fötter

Nu är det dags, jorå tiden är inne för gummistövlar! Och det har tydligen alla välplanerade, organiserade föräldrar med små blötdjur kommit på före oss. Inte en fodrad gummistövel i normal dagisfotstorlek fanns att få för pengar idag. Näärå, ute är det snö blandat med djupa oemotståndliga vattenpölar...oemotståndliga för både Lille W och hans Goretexstövlar.

Igår var vi ute och letade i skoaffärer och barnklädesffärer i centrum - utan resultat. Idag hämtade jag Lille W på dagis och än en gång hans genomblöta stövlar. En hemsk usel mamma som tryckte ner Lille Ws fötter i blöta stövlar...för att komma till bilen.

Jakten fortsatte, siktet ställdes in på våra pålitliga butiker som troget levererat Molo, Katvig och andra bra märken....Nepp, ett enda par fordrade storlek bebis. Men Lille W och jag känner vår stad, vidare till butiken som säljer Reima, dem kan man lita på när smånuttar ska hållas torra och varma...nehej,inga stövlar.

Nåja enligt dagisfröknarna så funkar även vanliga gummistövlar med raggsockor i. Tvivlande men uppgivna fick denna Plan B gå igång. Till PoP! Mission completed. Och i morgon kommer Lille Ws små varma fötter studsa omkring i vattenpölarna och återvända in torra! i dessa nya Gummistövlar kompletterade med ull-iläggs-sulor och nya raggsockar.(Tur att Molo-overallen står emot bad i liten vattenpöl).

Luckys look idag

Lucky i dagens outfit. Senaste inköpet, en hood av märket Analog.

Jätteskön och fin. Märket, om man nu skulle missa det, är broderat med stora bokstäver i guld, silver och brons.

Vinteräventyr

Sådärja, nu är vi tillbaka i verkligheten. Precis när man vant sej vid hjälm och googles som ett mode-måste, tycker lille W. Och hälsar att han gärna skulle stannat i Branäs fram till sommaren.


Hela Nuttgänget trivdes som snöbollar i snön. Lille W åkte slalom-störtlopp och lift sjääääälv. Assisterande förälder fick inte hjälpa till. Stanna där (högst upp i barnbacken) löd ordern, sedan susade Lille w ner, skuttade in i liften, upp igen, ner, upp, ner...

De stora kidsen försvann med sina brädor, så fort bilen stannade, dagen vi anlände. Upp i backarna, hoppen, Dog-parken. Samma sak på mornarna när liftarna öppnade, med korta vilopauser i vår hyrda lägenhet 100m från liftarna, för intag av mat dryck och vila.

-Såå skönt, tänkte jag och lyfte näsan mot solen där jag stog i barnbacken och följde Lille Ws glada åk. Då ringer min mobil!

- Hej,vi är i sjukstugan!

Inte samtalet man vill ha. Men ändå inte helt oväntat, med två snowboard-åkare som inte tycks ha några tankar på att tyngdlagen gäller dem, att de inte är odödliga, att fart inte kan bli för hög, hopp kan bli för svåra.

En mycket ledsen Lucky hade landat på sin vridna arm efter att "grindat" (sånt kidset gör hoppar i full fart upp på diverse typ räcken/staket snurrar runt och flyger ner).

Det gjorde ont och läkaren förklarade att armleden var bruten och måste röntgas och dras rätt på sjukhuset 7 mil bort. OK! Jag och Lucky åkte snabbt genom de oändliga skogarna till närmsta sjukhus. Lucky var lugn och förklarade för mej att vi skulle be om extra stadigt gips så han kunde fortsätta åka snowboard, nästa dag... Inte förrän den opedagogiska läkaren (vi träffade i 2 minuter efter att väntat 3 timmar) konstaterade att: Nej, ni får åka ner till stora sjukhuset (i vår hemstad) det här kunde inte han fixa. Och lägger okänsligt till att du får vänta med snowboarden till nästa år. DÅ blev Lucky arg och undrade varför han inte kunde ha sagt det direkt, så vi slapp vänta 3 timmar.
Men Lucky samlade ihop sej, med armen i ett nytt provisoriskt gips körde jag hem honom 15 mil på mörka dimmiga vägar. Vi hade en plan! Ortopeden på vårt sjukhus skulle ringa nästa morgon, sedan lovade jag Lucky att köra tillbaka honom till Branäs, så snart de fixat hans handled. Även om han inte kunde åka mer, så ville han fota sina kompisar i backarna.

Klockan 8 på morgonen åkte vi till sjukhuset. Lucky med mantrat att han visst! skulle tillbaka till Branäs IDAG!
Klockan 17 skrevs Lucky ut från sjukhuset, då hade han varit sövd och blivit opererad i handleden, legat på uppvak, körts tillbaka till barnavdelningen och på ren vilja och värktabletter hävdat att han mådde bra och kunde åka. 22 mil senare, klockan 19.30, kunde jag och en trött gipsad Lucky joina de andra i Branäs. Hepp!
(Den 27:e mars får Lucky gipset borttaget och då tänker han åka snowboard igen!)

Ytterligare ett par soliga dagar i backarna med glada kompisar!