Sportloooov

I morgon åker vi. Yes, ska bli härligt att släppa allt härhemma och bara åka skidor.
Några få korta dygn fyllda med motion, frisk luft och snö ger en överdos av sundhet som gör en glåmig stadsbo frisk och fräsch, det gråa blodet blir rött av all luft och ögonen börjar gnistra som snöglitter.
Braaaanääääs, here we come!

Sol, skidor, snowboard och sånt

Idag delade vi familjen i tvåolika "Alpina utflykter". Lille W tog med sin pappa till den stora backen på lagomt promenadavstånd. Där höll de till i solen med tefat och bob.
Lucky och jag bestämde oss i morse för en tur till en skidbacke (som jag inte testat) några mil bort: 3 nedfarter (800 m pistat), 2 liftar, ett café och med milsvid utsikt över en sjö med vitt snötäcke... (åhhh, vad synd att kameran inte kom med)
Wow, wow, vilken dag. Sol, snö, skidåkning (ja, Lucky på Snowboard förståss). Jag är ingen van skidåkare, all-time low vad det gäller träning och form. Men idag kom min kropp på vad musklerna var gjorda till och hur kul det kan vara att bara vara ute. Enkelt och genialt - tre timmar i skidbacken tillsammans med Lucky i strålande sol och gnistrande snö, yes!

Alla hjärtans lördag

All hjärtans dag. Vi firar lite lagom med fika, små presenter (nallar och massor av röda geléhjärtan).
Lille W och jag startade dagen med familjejympa. Trots den ofamiljära starttiden kl 10.00 (på lördagsmorgon!) är det lite skoj att skutta, springa, vara Tigertåg, indianer och kravla runt på golvet tillsammans barn och vuxna.
Som vuxen, man är ju inte baaaara mamma, funderade jag idag, skuttande som en indian till musiken "...den tappre sista Mohikanen.." hur bra det ändå är att Friskis & Svettis ligger lite avsides och 10.00 är nog en bra tid ändå. För sannolikheten att någon kollega eller arbetsbekantskap ska dyka upp där och då är faktiskt minimal. Visst är det skoj att jympa med Lille W, men jag kan lova att min uppenbarelse funkar som mamma, men skulle inte ge några erbjudande om intressanta uppdrag eller nya anställningar som seriös projektledare för tunga utvecklingsprojekt. :-)
Efter jympan bjöds Lille W och de andra jympande barnen på gelehjärtan och fick svävande rosa ballonghjärtan. Vi återvände hemåt och städade lite. Tog en ny lång promenad på Vikenisen, denna gång fick även Sambon följa med. Idag var det strålande sol och - 3 grader, jag lovar att vi inte var ensamna på isen.
Nikkos flickvän har anlänt. Nikko och flickvännen ska ha filmkväll i Nikkos rum. Vi andra laddar för Melodifestivalen med massor av chips. Fast först middag, en lätt och snabblagadfamiljefavorit - Kycklingfiléer i Currykokosmjölk. Bara att steka kycklingen, krydda med ett par teskedar Currypasta (röd eller grön) och hälla på en burk kokosmjölk och servera med ris (bulgur eller chinoa).

Is, sol och skrock

Fredag den 13:e, kan skrämma en del från att göra farliga saker. Men vi på nuttliv är tuffare än tåget...ok då..vi tror inte på gammalt skrock, vi har fullt upp med dagens verkliga hot och möjligheter.
Och på eftermiddagen efter dagis såg inte Lille W och jag något annat än en en fullständigt underbar vik, mitt i stan. När isen lagt sej plogas en lååång bana upp till glädje för långfärds-skridskoåkare, promenerande, skidåkare och skridskoåkare och nuttlivsbloggarna som bara andades vintersol. Inte helt fel ställe att se solen sjunka efter en arbetsvecka.
Efter en knapp timme på isen, åkte vi hemåt. Och surprise (not) så somnade Lille W skönt i bilen och han sover fortfarande trots att han krånglats ur bilbarnstolen, burits in, lagts i soffan och krängts ur overall och stövlar.
Lucky och en kompis är på bio. De ska se premiären av nya Rosa Panterfilmen.
Apropå det så kan Lille W rekommendera den nya DisneyPixar-filmen, som vi såg på bio förra helgen - Bolt - Spännande!

En vanlig tisdag

Sådärja, så har ännu en tisdag lagts till historien.
Idag var en sån där dag då det inte hände nånting, ändå var dagen fulltecknad med aktiviteter, så en hel massa måste ju ha hänt...eller?
Vaknade, frukost, dusch, väcka barn, Lucky till skolan, fixa till Lille W, skjutsade Lille W till dagis, jobbade, promenerade på lunchen, hämtade på dagis, kom på att det är Semletider svängde förbi "riktiga-konditoriet" och köpte årets första Semlor, hem, Lucky Lille W och jag fikade med Semlor på 15 minuter, W och jag skjutsade Lucky till Handbollsmatch, hem igen, Nikko hemma och åt Semla, byggde Briotågbana med Lille W, lagade jättegod improviserad Tagliatelle med Scampi (succégod), åt på 10 min med Nikko Lillle W och sambon, bytte om (nu var klockan 18.00), hämtade Lucky på Idrottshuset, Lucky och jag åkte direkt till Öppet hus på Luckys blivande högstadieskola, visades runt, hem igen (kl nu 19.30), berättade om skolans info, gosade med Lille W, värmde middagen till Lucky, såg Topmodell, läste saga för Lille W som vägrade sova utan sin mamma, Lille W och sambo somnade, jag upp igen och pratar med Nikko, surfar på webben, bloggar :-) . Klockan är snart 23 - en helt vanlig dag. Dags att avsluta dagen så jag orkar upp i morgon för en ny dag med nya friska möjligheter.

Skidprylar och sportlov

Nu börjar snart nedräkningen till sportlovet. I år blir det skid- och snowboardåkning i Branäs.
Som vanligt krävs det förberedelser och shopping. Det är ju inte bara snowboardar, skidor, ryggskydd, hjälmar, boende, resor och liftkort som ska fixas. Det har hänt alltför många gånger att vi stått i den lilla svindyra butiken på skidorten och köpt vantar, googles och andra nödvändiga tillbehör till ockerpriser.
I år, i år ska jag ha koll. Inte packa allt på morgonen (ja det brukar bli så), inte glömma vantar-mössor-liftkortshållare-hjälmar, sockor och få "vi får väl köpa nya när vi kommer fram då, VAD SA DU ATT DE KOSTADE? det är ju halva semesterkassan!!"-upplevelser.
Nu ska jag packa, planera och undvika stress. Hur svårt kan det vara? Det är ju bara att börja några dagar innan. Hmm, tyvärr brukar jag säga så här inför varje resa, sedan snurrar hjulet på och plötsligt kastar man in de-där-måste-med-kläderna i tvättmaskinen klockan halv två natten innan vi ska åka. Hehe, man är ju Projektledare van vid deadlines till proffesionen.

Nej, den här gången har jag redan börjat. Igår kväll var jag ensam (!)i sportbutiken och köpte
Goretex-vantar till Nikko och Burtonhandskar till Lucky. Om dessa vantar kommer med i packningen så har de båda flera par vantar att byta med, yes.

Dessutom blev det riktigt stor shopping. Anledningen till att jag åkte till sportaffären var att sambon surt påpekade att jag inte borde knycka hans skid/överdragsbyxor, utan köpa egna. Hmpf, jag som lånar...eller har bytt mina något för små, svarta skidbyxor mot hans. Eftersom jag vid tillfället för den sura kommentaren var klädd i hans hans skidbyxor( efter en pulka-tur med lille W) och han fick gå ut i snön i sina nya Lee-jeans, så var förhandlingsläget inte helt till min fördel. Varför jag inte köpt nya till mej själv? Jag har ju som sagt egna som krympt i garderoben (skumt det där att saker man inte haft på ett år har en tendens att bli mindre) och det har funkat utmärkt att bytlånas och det inte varit en kul-nödvändig-utgift för ett par skid-trippar per år. Men i år har även Sambon lagt på ett par kilo runt midjan, efter att han slutat röka, så nu märker han om byxorna bytts ut :-)

Sååå alltså hem från sportaffären kom jag och en stor kasse med nya vita skidbyxor och en randig grå/vit/cerislila jacka och en vit mössa. Kanske inte exakt vad jag tänkt mej innan men det kändes nytt och matchar mina pjäxor. Innan tänkte jag bara köpa ett par billiga mörka byxor till min gamla blå Helly Hansen funktionsjacka. Eller möjligen något mönstrat i förminskande mörka gröna, svarta,bruna färger.
Ser ni något ceris-grått-vitt rulla förbi i backen så vet ni vem ;-)

En dator känns ibland som tre för lite

Yes, jag har datorn! Med två Tribalwarsspelande, MSN-kompispratande kids är det inte lätt att komma åt den gemensamma datorn. Det gäller att kasta sej genom huset så snart någon av dem rör sej ur datorrummet och snabbt,tvärsäkert hojta NU-HAR-JAG-DATORN innan någon annan hunnit fatta att den blev ledig. Ja, hittills har det varit två kids att komma förbi. Nu har lille W anslutit sej. Som vanligt styr han över oss andra i familjen med sin självklara pondus som minst (han kan vara väldigt övertygande). Han spelar Anki och Pytte eller Alfons Åberg.
Helst skulle han (liksom sina bröder) sitta hela dagarna framför datorn.
För att undvika att vi helt tappar kontakten med våra små datorfreak har vi bara en dator, centralt placerad i huset. Visst vi vuxna, som båda sålt våra arbetsdagar till IT-konsulternas märkliga människohandlande timdebiterande värld, vi har varsin bärbar dator som kan användas som arbetsredskap. Istället för att inhandla varsin bärbar dator till de två äldsta kidsen, och för alltid förlora dem till webbvärlden från deras rum på övervåningen, fixade vi ett luftburet nätverk i huset (för att komma ut på webben). Kidsen fick varsin Ipod touch som de kan surfa med från soffan, sängen, köksbordet.... när de inte har datorn. Och det smarta är att även om man kan göra mycket med Ipodarna och det är kul, så inte sitter de och spelar i timtal via de små skärmarna.

Vintersol på näsan

Idag hade Lille W och jag bestämt att efter dagis så ska vi inte bara slappa. Idag ska vi åka tefat, bob och pulka i lilla backen i lekparken bakom vårt hus. Jajamensan vädergudarna var på vår sida. När vi knallade ut från dagis, mot bilen såg det ut så här!
Sol, snö och 10 minusgrader, mmm, Pulkabacken here we come!
På bilden visar lille W hur han lärt sej snurra en rockring idag, han är väldigt bra på det, berättar han, och fortsätter berätta
om dagen på dagis, under hemresan.

När vi kom hem hann vi med några åk i backen.
Så här ska vintern vara. Idag glömde vi att vi gått i ide, vi såg solen både på morgonen på väg till dagis och fick känna lite varma strålar på näsorna på eftermiddagen.

Visst gillar vi snö. Undrar ändå om vi inte består av uppladdningsbara solceller.

Tyst det är i huset

Fredagkvällen har övergått i lördagsnatt. Alla sova, tyst det är i huset. Ja, alla utom jag.

Nikkos flickvän tog sista bussen hem. Nikko följde henne (som alltid) till bussen, kom hem trött och glad, kröp ner i sängen och somnade framför sin stora TV. Pigg Lillnutt somnade sent efter en bok och fem sånger (ok, jag somnade också lite, en kvart, bredvid gosiga Lille W). Lucky som tränat handboll och därefter sett damlaget spela en match, gick och lade sej så han ska orka bygga en ramp i trädgården i morgon: för snowboard-hopp-träning (borde jag vara orolig?) Och sambon? Ja han la sej och somnade först av alla t o m före Lillnutt.

Så här sitter jag i lugn och ro och kan göra allt det där jag vill utan avbrott:
- Plocka upp så man ser originalfärgen på golven under leksaker, kläder och skräp
- Läsa en riktigt bra bok
- Läsa klart någon av de fyra halvbra böckerna jag påbörjat
- Läsa klart veckotidningen jag köpte i förrgår(!)
- Lära mej C#
- Se en bra film
- Lösa en sudoku
- Träna lite situps och sånt
- Djuprengöring av ansiktet
- Läsa en bok om en projektstyrningsmodell
- Designa klart den nya webben till teatern

Eller? Nääääeee jag släcker ner huset, lägger kinden mot en sovande varm liten W, pussar honom Godnatt och somnar snabbt.
Prioritering av egentid, ja vad den kan variera här i livet.
Sova är skönt! God natt.

På G igen

Fullt ös igen. Peppar, peppar idag var hela gänget friska på dagis-jobb-skolor, jippii. Lille Ws senaste maginfluensa försvann/var falskt alarm. Redan igår kväll var vi på G. Lucky hade snowboardkurs. Lille W och jag eskorterade honom de 4 milen till skidbacken och åkte lite bob. Full fart.
Det har snöat hela natten och dagen, så utanför fönstret är det vacker vinterkväll.

Bacillerna bor här

Alltså nu får det vara nog. Visst brukar det dimpa ner en och annan bacill i familjen med jämna mellanrum, men senaste månaden måste vara rekord i familjens host-feber-historia. Normalt brukar vi vuxna klara oss. Sedan julledigheterna har det gått runt, en i taget däckar vi med feber ett par tre dagar. Efter en friskdag är det dags för nästa person...med fem pers i familjen så börjar det bli lite tjatigt.
Jaja, idag är det lille Ws (o)tur igen, denna gång typ maginfluensa som hittat till hans dagis.
En mysdag i soffan med "Bilar"-filmen och glass blir det idag.
Host och hej!